”Hur fördelar sig de svenska utsläppen av växthusgaser på olika verksamheter?” Tom Andersson (twitter: @tomandersson_mp) och jag halkade in på den frågan häromdagen, när vi pratade om hur läget är i Boråsskolorna med vegetariskt alternativ i matsalen.
Vi kom fram till att det alltid är bra att vara väl påläst och jag fick i uppgift att komplettera våra kunskaper. Nu har jag kommit en bit på den vägen, och när jag då ändå har samlat på mig fakta och länkar – varför inte lägga dem här på bloggen också, så att fler kan ta del?
Bilen, biffen, bostaden, banken – Världsnaturfonden har använt denna B-ramsa för att slagkraftigt beskriva fyra viktiga områden att tänka igenom när det gäller koldioxidutsläpp (CO2). Vi tittar efter hur de svenska utsläppen fördelar sig. (Det ser ut som om vi är riktigt duktiga på att minska utsläpp i Sverige, men det stämmer dåligt. De utsläpp vi orsakar har i själva verket ökat – mer om det strax.)
Diagrammet visar utsläpp från inhemsk produktion. Mer fakta på Naturvårdsverkets sajt här: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser–nationella-utslapp/
Vägtrafiken är extremt dominant som utsläppskälla, med över 30 procent av totalen 2012. Personbilstrafiken står i sin tur för 2/3 av vägtrafikens utsläpp.
Sveriges klimatpåverkan ökar – en sannare bild
Diagrammet ovan visar hur stora de svenska utsläppen är när man räknar produktion som pågår i landet. Regeringen gillar att använda den uppgiften och ursäktar sig med att det är det internationellt överenskomna sättet att räkna – men det är missvisande. Och eftersom regeringen gör det medvetet, så handlar det om ett medvetet missvisande. Förra veckan skrev till exempel Alliansens alla partiledare tillsammans ”Vi har lyckats kombinera ambitiösa klimatmål och minskade utsläpp med fler jobb och ökad tillväxt.”
Måttet som rimligen bör användas är nämligen hur den svenska konsumtionen av varor och tjänster påverkar världens CO2-utsläpp. Om jag köper en tröja som är stickad av svenskt yllegarn i Sverige så kommer utsläppen kopplade till denna tröja med i den statistik regeringen gillar att använda. Men om jag skaffar en likadan tröja från Irland, så har jag med detta sätt att räkna inte orsakat något utsläpp alls. Nej, så kan vi inte ha det. Bra då att Naturvårdsverket har sammanställt utsläpp även räknat på svensk konsumtion.
Korna pruttar – kan låta gullig och överdrivet…
Medierna gilla att skriva mycket om pruttar och rapar när det handlar om köttdjur och CO2. Jag har en känsla av att just kroppsljudskopplingen har gjort att denna del av växthusgasutsläppen har fått ett löjets skimmer kring sig . I så fall är det dags att glömma den löjligheten, för detta är allvar.
Ett diagram och en tabell tillsammans säger det vi behöver veta för att än en gång kunna skriva: Köttkonsumtionen som ökar i Sverige bör inte öka, den måste minska!
Diagrammet hör till en alldeles utmärkt lista med 21 punkter som DN har sammanställt ”21 tips – så får du ner dina klimatutsläpp”.
Och så tabellen. Mer köttätning = fler djur = mer metan i atmosfären = ökad växthuseffekt.
Det är bra att gå – om resor
Naturvårdsverket bjuder också på denna tabell. Läs gärna tillhörande text om klimateffektiva resor.
Du som har orkat så här långt ska belönas med ett par riktigt bra länkar:
Naturvårdsverket – samlingssida med statistik om klimat http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/?topic=37
Den bästa och mest överskådliga sammanfattning av forskningsläget kring global uppvärmning och dess följder som jag hittills har sett. Först nyligen kom den i svensk översättning. http://www.skepticalscience.com/docs/Guide_Skepticism_Swedish.pdf
/Kennet, blocksekreterare
Rödgrönt Borås 
Som allt annat är klimatet komplicerat. CO2 försvinner också med fotosyntes och svensk skog suger upp av storleksordningen vad vi släpper ut. Skogen har alltid funnits där men nu växer den dubbelt så fort så den suger upp dubbelt så mycket koldioxid. Vi hugger skogen och gör t ex papper och en del exporteras. Sedan ruttnar eller förbränns detta så de mesta skogen suger upp kommer tillbaks till atmosfären. Men sas på sikt sugs mer upp än som kommer ut. Av vad som kommer ut exporteras en del dvs man kan säga att vi kompenserar vårt importerade utsläpp genom en export.
När det gäller animalier som kor är det inte riktigt så illa som det verkar eftersom de äter sådant som fastlagts med fotosyntes och när det ”släpps ut” så kompenseras det delvis av upptaget och är netto inte så illa.
En väsentlig och växande del av energiproduktionen kommer från biobränsle. Detta gäller även i viss mån för transporter.
Regeringen har nog rätt i att de räknar som de är instruerade, Och det blir mer komplicerat att inkludera export och import och ännu svårare att påverka med nationella beslut. Men nog är det ett argument för att ytterligare minska utsläppen.
Det finns kunniga och kvalificerade klimatskeptiker, men många av deras argument fångas inte upp på ett tillräckligt övertygande sätt av den skrift du hänvisade till.
Så var jag står? Jag tycker inte man behöver göra det till en stor fråga att bedriva överbudspolitik mot regeringen som väl ändå syftar till en beaktansvärd sänkning. Att det inte är helt trovärdigt med nollvisionen till 2050 tycker jag är acceptabelt i dagsläget, konsekvenserna kanske blir mindre än vad majoriteten tror och debatten pågår ju hela tiden. EU står väl bara för 10% av utsläppen? Vi och våra barn lever ju i den överskådliga framtiden. Visst skall vi tänka hundra år framåt också men det gör vi genom att tex nu anlägga en bra välväxande skog och bygga energisnåla bostäder och städer. Vi kan hela tiden skärpa politiken på koldioxid och att det går ordentligt ned och att vi ligger i framkant i världen kan räcka.